Jag väntade på detta spel väldigt länge. Laddade ner filmer, kollade in sidor och letade efter info om spelet, och när det väl kom, så köpte jag det direkt på releasedagen. Jag blev så glad av att hålla det vita fina fodralet i mina händer efter att jag gick ut ur affären. Jag viste redan då att spelet var bra till 100 %, så jag bara längtade efter att få komma hem och sätta i det i min PlayStation2 maskin. Direkt när jag såg starten på spelet där man kunde trycka antingen ”New” eller ”Load” så ryste det till i kroppen. Så glad jag var, jag höll på att spela Final Fantasy 10.
Final Fantasy X handlar om den 17 årige killen Tidus som är stjärna i blitzballaget ”Zanarkand Abes”. En kväll ska laget spela match. Under matchen händer en förfärlig sak. Sin, det onda monstret i världen Spira, attackerar stadion där matchen hölls. Då får man möta en massa monster tills man tar sig fram till någon slags portal. Denna dag förstörs hela staden ”Zanarkand”. Men hjälten överlever. Han har tur och på ett mystiskt sätt så överlever han. Han dras in i Sin och blir då flyttad 1000 år fram i tiden.
Så börjar storyn i FFX. På vägen i spelet möter Tidus nya vänner och får senare reda på mer och mer hur han kunde komma fram i tiden. Sin finns också nu och folket i Spira är rädda för jordens nederlag. Många försöker kämpa mot Sin men Sin är mycket stark. Han gjordes för att sprida död och förödelse i Spira för att människorna använde ”machina”. Machina, något som får maskiner och liknande att fungera. Och att använda detta var en förbjuden sak enligt tron i Spira.
När Tidus vaknar upp 1000 år senare så befinner han sig på ett mystiskt ställe, där träffar han senare en ung tjej vid namn Rikku som hjälper han ur knipa. Hon är med en massa andra människor och dem pratar ett okänt språk för Tidus. Rikku är den enda som förstår och kan prata med Tidus. Rikku och hennes vänner tar med Tidus till deras båt. Där får Tidus hjälpa till att jobba. Efter lite jobb så får han mat och senare så attackeras båten av Sin. Då ramlar Tidus i vattnet och försvinner spårlöst för Rikku och hennes vänner…
Sen träffar Tidus på en kille vid namn Wakka på en ö. Wakka är också blitzballspelare så Tidus bestämmer sig för att hjälpa till i Wakkas lag en tid. Senare så förklarar Wakka för Tidus att Sin kan bli förstörd genom en ”Summoner”, en människa som kan kalla fram kraftiga monster. Och dessa ”Summoners” har ofta något som kallas ”Guardians”, beskyddare. Wakka är en sådan. Summonern heter Yuna och Tidus börjar gilla henne lite. När Yuna bestämmer sig för att gå och förinta Sin så bestämmer sig Tidus för att följa med Yuna och hennes Guardians.
Mer om storyn avslöjar vi inte.
När man spelar FFX lever man sig verkligen in i det, stämningen är mycket skön och alla karaktärer och småstäder och mycket bra och mysigt gjorda. Världen Spira är något helt unikt, något man inte sett maken av förut. Det är så härligt att springa runt och snacka med folk och upptäcka olika ställen runt i världen. Det är mycket svårt att bli trött på ett sånt här spel.
Karaktärerna i FFX är mycket bra gjorda. Dem har härliga personligheter och är alla nödvändiga i strid, så man kan göra vem som helst av dem till favorit i sitt party. Min personliga favorit (och säkert många fler) är Wakka, blitzballspelaren. Denna är riktigt härlig! Hanns frisyr ar så cool och hans sätt att prata är också det häftigt. Andra karaktärer som är mycket populära är Auron med sin stora styrka och sina megastora svärd och Tidus, huvudkaraktärer är nog också han väldigt populär. Men man tycker också mycket om Yuna, den tysta summonern, som ofta verkar lite dum. De andra, Lulu, tjejen i svarta kläder med dem stora brösten och flera bälten i klädesplagget som alltid är allvarlig, Kimahri som nästan inte säger ett ljud och gör allt för att försvara Yuna, Rikku, som är en liten Al Bhed tjej på 16 år, som är mycket vänlig och hjälpsam.
Grafiken i FFX är verkligen enastående. Aldrig någonsin har grafiken ens varit NÄRA grafiken i FFX i ett FF-spel. Och vad jag tror så har inte ett enda RPG-spel ihäller varit i närheten. Man ser karaktärernas väldesignade rörelser. Förutom munrörelserna då de är väldigt dåligt gjorda jämfört med de andra rörelserna i spelet och att i närbild så blir saktare rörelser lite hackiga, men detta överlever man. Även karaktärernas ansikten är mycket fina gjorda. Man ser de färgglada gubbarna springa runt på skärmen och bara älskar att Final Fantasy flyttat till PS2.
Även miljön är mycket fin. När man kommer till nya landskap som man inte sett förr så häpnar man verkligen. Så bra gjort är det! Även här är det färgglatt, och man tänker ofta: ”Oooh, denna världen är mycket finare än verkligheten, tänk att leva så!”
Så fint är det, man vill liksom själv vara med där. Den känslan ger många Final Fantasy spel och även det tionde!
När det kommer till animationerna har jag aldrig sett något i närheten, och jag menar ALDRIG! Dessa är så fina, dem ser näst intill verkliga ut, riktigt bra gjorda! Och när de skiftar till det normala spelläget så är också det mycket bra gjort, man lägger näst intill inte märke till det. Och dessa animationerna är också väldigt spännande, helt klart i toppklass!
Och nu till den sköna musiken! Denna gång också komponerad av den store favoriten Nobuo Uematsu. Han har komponerat mycket fina låtar i FFX. Som låten ”To Zanarkand” som spelas i introt. Men han kan man aldrig tvivla på, alltid gör denne man bra ifrån sig.
Ljudeffekterna i FFX är också dem i toppklass (inte mycket man kan klaga på i detta spel). Man lever sig in i spelet tack vare dessa effekter, dem passar mycket bra in i spelets bild och rörelser, t ex så är Tidus fotsteg mycket bra gjorda, speciellt om man jämför med andra spel.
Striderna är mycket bättre i FFX tycker jag. Man kan nu byta ut en av de 3 karaktärerna man har inne i en strid till de andra som inte var med i striden från början, och detta är en suverän idé. Det gör att man tänker ännu mer i striderna. Man får såklart också se dem vanliga och sköna magierna med PS2 kraften. Riktigt fint är det. Fast en sak i striderna i FFX är lite synd, för när man spelat spelet i 10 timmar så börjar striderna bli för lätta, men om man inte springer runt och går ”Sphere Level up” hela tiden utan kör spelet mer rakt av, så blir striderna mer utmanade.
”Overdrive”, det är precis som ”Limit” i FF7, ”Trance” FF9. Fast Overdrive kan laddas upp genom att antingen få stryk, eller att göra skada samt en del andra saker. Jag tycker att även denna är bra gjord fast denna ”saken” skiljer sig inte så mycket på FF till FF.
I de äldre FF spelen så fanns det ”Summons”, fast de heter olika efter varje spel, FF6, Espers, FF8, GF’s och i FFX heter dem ”Aeons”. Och här har det kommit en till riktigt bra idé från Square. Man kan nu med sina Aeons fighta precis som sina karaktärer, dvs. man kallar på sin Aeon, sen så kan man välja ”Attack”, ”Magic”, ”Special Attack” (heter olika för varje Aeon) eller dismiss som gör att ens Aeon går sin väg och ens karaktärer fortsätter fighten. När det gäller Aeonens Overdrive så laddas den upp likadant som karaktärernas och man kan då se sådana som ”Mega Blast” (Bahamut) och ”Hell Fire” (Ifrit) med PS2 konsolens kraft. Fast dem är inte likadana som i föregångarna, man har ändrat på dem lite grann, men man känner igen dem.
Man träffar på ett nytt ”mini-game” som heter blitzball i FFX. Detta är en bollsport som spelas inuti en vatten sfär där det är 12 spelare, 6 per lag, en målvakt 5 utespelare. Man simmar inuti något som liknar en stor vattenboll. Där ska man försöka att göra mål på det andra laget genom att passa, lira och göra en massa med tekniker. Man får använda både armar och ben och grova tacklingar tillåts. Detta är verkligen underhållande, enligt mitt tycke, fast sitter man och spelar för länge så är det risk att man tröttnar. Men med så många nya tekniker det finns att lära sig, så förlängs livslängden på detta mini-game. Detta är värkligen ett bra påkommet mini-game!
En sak i FFX som inte är likt sig från föregångarna är att det finns ingen World – Map. Så man springer istället från ”rum till rum” kan man säga. Fast senare i spelet så får man ett luftskepp som man kan flyga till de olika städerna med. Själv tycker jag att det är lite synd att man inte behöll world-map, det var en kul sak tyckte jag, men för att inte ha med det så har Square ändå lyckats med ändringen bra tycker jag.
En annan sak som man inte känner igen från dem tidigare FF spelen i FFX är att man blir inte bättre genom att gå upp i level. Utan Square har här bytt till något som kallas ”Sphere Grid”. Sphere Grid är en liknande platta där det finns en massa ”rundliknande poängringar”. På en poängring så finns det kanske en ”Str Sphere” som gör att karaktärer får 1+ i Strength och en annan kanske det är Magic på. Det finns också Magier som man kan ta på Sphere Grid och även Skills. Man går liksom steg på SphereGriden och samlar upp en massa bra saker, och för att gå ett steg så måste man ha gått upp 1 Sphere Level och det gör man genom att möta fiender, sen använder man denna eller dessa Sphere Leveln/Levels för att ta ett steg. Detta kan kännas lite komplicerat till en början men man lär sig genom tiden. Innan man börjar spelet så kan man välja att ta antingen ”Expert Sphere Grid” eller ”Standard Sphere Grid” då denna är mycket smidigare och bättre!
Men dessa få ändringar är inget som stupar spelet, absolut inte, spelet är riktigt bra, och Sphere Grid är också det en riktigt bra ny idé av Square, även om jag gillar det gamla levelsystemet snäppet bättre.
Och självklart så är spelet ändå mycket likt föregångarna, positivt menat. Även i FFX så får man se de härliga Chocobos och rida på dem. Det är verkligen en känsla att se dem igen, och nu så är dem ju mycket mer detaljerade än förr också, och detta gör dem ännu bättre och roligare tycker jag. Så i FFX får man njuta av FF stämningen ännu en gång, och ingenting känns upprepande från dem gamla spelen. Tvärt om, mycket känns nytt i FFX men det har ändå kvar den charmiga FF stilen.
Nu vet jag inte mer vad jag ska säga om detta suveräna spel. Såklart finns det mycket mer att säga men jag vill ju inte avslöja för mycket. För övrigt måste jag bara säga till er som inte har lagt era pengar på ett FFX exemplar: GÅ DIREKT TILL NÄRMASTE BUTIK OCH KÖP DET! Det går inte att bli onöjd, detta spel är suveränt helt enkelt, suveränt som alla FF spel!
Betyg:
| Grafik | 9.6 |
| Grafiken i FFX är riktigt fenomenal. När det skiftar mellan FMV sekvenser till vanligt spel så märks det väldigt lite. Skillnaden är ändå ganska stor, FMV sekvenserna i FFX är enastående, men Square har satt ihop det på ett väldigt bra sätt. En sak man kan klaga på i FFX när det gäller grafiken och bild, så är det när man kommer i närbild, så blir det lite småhackigt med dem saktare rörelserna, men för övrigt så kan man inte klaga på grafiken i spelet. Mycket bra! |
| Ljud | 9.4 |
| Ljudet i FFX är också det väldigt bra, mycket bra musik och härliga ljudeffekter! Mycket mer kan jag inte säga, förutom att Square gjort ett bra jobb på den delen… |
| Handling | 9.2 |
| Squares story är även denna gång på topp. Mycket nytt som händer och den är hela tiden spännande. Den börjar väldigt hastigt och det händer bara en massa stora, häftiga och intressanta saker hela tiden. Men denna delen har Square jobbat riktigt bra som dem alltid brukar. |
| Atmosfär | 9.5 |
| Riktigt härlig stämning! Man känner det från första början. Man känner sig nästa som man är inne i spelet emellanåt. |
| Spelbarhet | 9.4 |
| När man väl börjat spela så finns det inget och göra för att få en att komma ifrån sin PS2 maskin. |
Kontroll | 9.1 |
| Även denna är mycket bra i FFX! Lätt att lära sig, och lik dem gamla spelen i serien på många vis. Fast i mini-spelet Blitzball så tycker jag att man skulle kunna styra sina gubbar lite mer fritt. Men annars riktigt bra! |
| Svårighetsgrad | 6.2 |
| Spelet är inget svårt alls! Bossar tar man oftast innan det 3:e försöket. Det finns kanske ca 5 st bossar som man verkligen får tänka till på, men inte mer. Bossarna i FFX är mycket lätta. Och dem som är svåra är det bara att komma på ett knep mot så tar man dem lätt också. Språket i FFX är ganska lätt att förstå, och det är bra, om man vill följa storyn… |
| Variation | 8.9 |
| Variationen är mycket bra. Det händer flera olika och oväntade saker hela tiden. Man tröttnar inte lätt på detta spel. Det finns också en massa mini-spel och sidequests som man kan göra för att ta en paus från storyn om man vill. Mycket kul! Fast ibland så kan fighterna bli lite frustrerande om man t ex vill gå tillbaka till något ställe, så kommer det en massa jobbiga fighter hela tiden, men det kan man stå ut med. För övrigt så är variationen mycket bra. |
| Livslängd | 9.8 |
| Om man klarar det utan att göra alla sidequests och annat som man inte måste för att klara spelet så tar det runt 50 timmar att klara av. Andra gången går det såklart fortare, och att börja på spelet en andra gång är kul! Då kan man ta alla sidequests och annat. Det finns mycket att göra i FFX, om man ska klara av allt, så tar spelet runt 100 timmar att klara av, dvs. mycket stort! |
[ Slutbetyg ] |
| Enligt mig det bästa spelet till Playstation 2. Köp det! Speciellt om du är ett fan av Final Fantasy. Tveka inte! Var med i det magiska och 10:e avsnittet av Final Fantasy. Du lär INTE ångra dig! Mycket mer kan man inte förvänta sig av Square, helt klart en höjdare! Tack Square | 9.6 |
